Dagen Det
Minns du den där dagen, då du för stunden kände dig så lycklig. Så hel, Du hade allt du behövde. Du kunde vakna med ett leende på läpparna. Du kunde vakna och vara dig själv. I morgon kommer jag vakna och vara någon annan mig, en ny mig. Inga stora förändringar. Några småfina justeringar bara. Inge märkvärdigt. Men jag kommer le. Ett stort leende, hela dagen, Med vit klänning och en hatt på mitt huvud. Jag tar studenten.
Jag är helt vimsig. Visst, solen har nog sitt i det hela, varit vimmelkantig fram och tillbaka, men mycket har nog också med nervositet att göra. och det behöver inte betyda någonting negativt. man kan vara nervös för att man är glad också. det är jag. Nu kommer allt förändras. det är nu, precis nu den stora dagen har kommit. Den dagen vi alla väntat på så himla länge. Nu är den här.
Jag kommer sakna men skratta bort det. Jag kommer såras men låtsas som om jag inte bryr mig. Jag kommer stänga det mesta inom mig. Studenten ska vara en glad dag. Sorgen och alla bekymmern, de har vi tid med på fredag, en dag vi nog kommer vilja glömma, men i morgon, då ska lycka sprida våra hjärtan, vi är tillsammans, allihop, en sista gång. Vi gör det här tillsammans. Inte som enskilda personer, Vi gör det som en enhet.
Jag är skyldig så mycket tacksamhet till vissa. Mindre till alla. Men jag vågar nog påstå att jag är skyldig er alla någotning Dessa tre år, när man ser tillbaka, har varit så bra, och som man förändrats som människa. Jag trivs med migsjälv. Jag har blivit omtyckt för den jag är, och ingen annan. Jag älskar er för det. samtidigt som jag hatar för att det tar slut här. Imorgon gör vi ett sista tappert försök till att se ut som en klass, sen är det slut