Blackbox

Du säger att traditioner inte är till för att brytas.
Jag påstår att du snackar skit. Så mycket sanning jag kommit fram till under den senaste veckan men brutna traditioner, ogivna svar och falskheter har jag nog aldrig varit med om. Inte så mycket sanning som kommer upp på en gång. Ändå lär jag mig aldrig. aldrig, jag är för trångsynt. Jag måste sluta tro bra om allting, om alla.

Jag menar. Hur svårt kan det vara? att bara svara liksom? eller kanske, till och med, gå emot naturen, och faktiskt vara den som skriver först. Men vem är jag som går här och drömmer. Drömmar blir aldrig sanna. Och vem är du, som säger till mig att fortsätta tro, när jag tror någonting som är falska förhoppningar om att någon faktiskt, för en gång skull, skulle komma ihåg mig när allting tar slut. För det är vad det är. Falskt.

Jag borde hålla mig till dem jag vet att jag kan lita på. dem som alltid varit där för mig, trots den jag är. Mina vänner, dem av äkta vara. För vad vet jag egentligen om dig, om er? förutom ett namn och en person som ni låtsas vara just den tiden jag tillbringar med er. För när allting kommer omkring, är ni inte densamma när samtal dyker upp i obekväma situationer, när fel folk är omkring.